Translate

onsdag 31 december 2014

Ett riktigt gott år!

2014 är till ända. Jag är lite före delar av min familj och mina vänner tidszonsmässigt och har tagit en drink före nyårsmiddagen nu och tänkte passa på att dela några kryddiga tankar med er om året som varit.

 

Stugan

I år har det hänt massor i min stuga. Jag har byggt däck/brygga nere vid vattnet - en investering som verkligen har betalat sig i härliga dagar, kvällar och nätter i sol, grillrök, solnedgång och svensk sommarskymning med härliga vänner.




Jag har också bytt ut och byggt ut en uteplats uppe vid huset. Vilken förbättring! Här finns nu plats för stora härliga middagar också tidigt och sent på säsongen när det kalla vattnet gör bryggan ogästvänlig kvällstid. 



Mina odlingar däremot har det inte blivit så mycket med. Det var ett jobb och slit att få ner en hel kubikmeter jord alla 75 stegen (tack J och M!), men sen gjorde den varma sommaren det svårt för odlingar. Ja, både när det gäller själva odlingarna men kanske främst gällande orken hos stugägaren när det kom till just att stoppa ner saker som kan växa i jorden. Lovar bättring 2015!



Sen gjorde Karl-Johansvampåret augusti och september till underbara månader med halvdagslånga skogspromenader och underbara måltider på skogens svampkung.



Tack alla som kommit och hälsat på! Ni är välkomna 2015 också! Ni som ännu inte badat från min brygga måste komma nästa år - då ska jag bygga bastu!

Benny Andersson

Minns du min söta lilla mellanpudelvalp Benny? Vart tog han vägen, undrar du kanske? Jo, han fick flytta hem till sin mamma igen efter fem dagar. Som jag förberett och preparerat, men det hjälpte inte... Fina valpen kom, jag hade ont i magen i fem dagar, kunde inte äta, var deprimerad, gick ner tre kilo, mådde så dåligt - det här var ju inte alls vad jag ville... så här vill jag inte leva mitt liv! Att ha någon som är beroende av mig, näe hela min kropp sa NEJ! Benny fick som Ferdinand åka hem igen, och där sitter han än och luktar på sina blommor... JAG, min själviska varelse, är FRI att göra vad jag vill och sååå nöjd med det.

 

Nytt jobb

I april började jag på mitt nya jobb. I ärlighetens namn måste jag kanske också nämna omorganisationen som startade året och den oro som den föranledde, för det var inte en rolig tid, hela jobbåret var inte kul... Men GUD vad jag älskar mitt nya jobb. Jag är glad varje dag jag går till jobbet! Roliga arbetsuppgifter och roliga kloka kollegor. Vilken ynnest!

 

Bilpool

Jag medlem i Hägerstenshamnens bilpool! Vilken hit! Har bil ibland när jag behöver!

 

November/december

Trots mycket jobb och ständiga förkylningar känner jag ett lugn och en tillfredsställelse som jag längtat efter. Åh, det här är så bra! Kan 2015 starta på ett bättre sätt? <3

söndag 28 december 2014

Mitt liv som Terminator, eller hur en säkerhetskontroll beskriver ett land

Jag är en metallinnehållande Terminator! Jag är hård som stål och ingenting stoppar mig - inte ens en säkerhetskontroll!

Jag, liksom Terminator består av metall, må så vara en liten liten del - en liten höftkula, och den fungerar allt som oftast precis som den ska men helt sant var det inte att inget stoppar mig för när jag ska flyga då stoppar den mig alltid för en liten stund... i säkerhetskontrollen... Jag piper utan undantag alltid. Jag är alltid förberedd, har aldrig skärp, aldrig saker i fickor, tar av mig skorna, smycken, jackor, tröjor - allt som de kan komma att be mig ta av mig när de upptäcker att jag piper. Jag är förberedd, säger oftast enkelt, när de automatiskt frågar om jag har skärp eller mynt i fickorna: - Jag är höftopererad.

Jag reser en del, både i jobbet och privat, så jag har fått testa säkerhetskontroller i olika länder vid många tillfällen och min empiriska erfarenhet har lett mig till följande slutsats: Hur man blir bemött i säkerhetskontrollen säger väldigt mycket om mentalitet och kultur i ett land. Några exempel:

I Sverige förstår de direkt: De söker snabbt och enkelt igenom mig utan att ifrågasätta, snabbt och professionellt och ler snällt.

I USA är den som har makt viktig, eller kanske riktigare: I ett land där hierarki styr arbetsplatserna är det viktigt att upprätthålla den makt man kan tillskansa sig på sin position. Här har jag inget för att ens tilltala säkerhetspersonen som upptäcker att jag har något i metall någonstans i midjehöjd. Jag accepterar tyst personens order, helt neutral i mina ansiktsuttryck. Jag har blivit placerad i en låst glasbur i 10 minuter innan den kvinnliga kollegan som kunde kontrollera mig äntligen "hade tid" att genomsöka min kropp. Mina tillhörigheter fortfarande liggande på bandet... Alla amerikanska "genomsökare" talar högt och tydligt om precis vad de ska göra innan de ska göra det: - Nu kommer jag att visitera dig genom att känna efter med BAKSIDAN av mina händer över ditt bröst. Som om det då är mindre integritetskränkande (vilket jag förövrigt inte tycker att det är, men är man drillad med att den som har makt kränker skulle jag kanske också känna det så).

I London är man lite mer sofistikerad och har installerat röntgenmaskiner på flygplatserna - det är bara att gå in och ställa sig, sträcka upp händerna i en "jag ger mig"-position, vänta tre sekunder och få den trevligaste, artigaste avskedshälsningen ever. Inga händer på min kropp där inte.

I Dubai, förrgår: Fick vänta jättelänge på att den kvinnliga säkerhetskontrollanten hade tid och blev sen invisad i ett visitationsrum där ingen kunde se att när hon kände igenom min kropp. Hon tyckte att det var så obehagligt att hon knappt nuddade mig med sina händer.

I Indien, också en strikt hierarkisk kultur, har jag fått mitt handbagage genomsökt gång efter gång av militär (?) beväpnad med kulsprutor innan jag blev invisad i ett stängt rum där den ansvariga kvinnan bad mig ta av kläderna för att se mitt ärr som bevis.

Men jag tar mig alltid igenom, förvånansvärt nog med allt bagage i behåll! Och jag vänder mig alltid om när jag klätt på mig allt igen och säger:

Hasta la vista, baby!

onsdag 24 december 2014

Julaftonsfrukost

När julaftonsmorgon glimmar jag vill starta min dag på allra bästa sätt! För oss som inte vaknar hungriga varje morgon utan istället har lite svårt att få i sig frukost är det viktigt att det som serveras är riktigt gott. Varje frukost hos mig består av en blåbärssmoothie och ett kokt ägg men visst måste denna soliga julaftonsmorgon vara lite lyxigare?

Alla ingredienser är såklart ekologiska och fairtrademärkta. Alla utom de oemotståndliga hallonen...

Nötig müsli
Jag gör min müsli med Anna Bergströms recept som bas. Men jag gillar mycket nötter i müslin så jag freebasear ganska hårt på det receptet. Jag har lite qinoaflingor och boveteflingor - inga havregryn, krossade linfrön, cocos, lite socker, vatten och olja och mängder av mandel, hasselnötter och valnötter.



Blåbärssmoothie
Den här gör jag varje morgon och är nu så slipad att jag gör exakt rätt mängd, på droppen, för att passa i mitt glas. Jag mikrar 1 dl blåbär i 1.30 minuter, låter svalna och lägger i en banan samt en dl yoghurt (normalfet) pressar en apelsin och en halv citron och mixar allt med stavmixern.




Jag älskar ägg och äter minst ett om dagen, det är nyttigt gott och mättande för oss som har svårt för frukost. Här kan du läsa mer om hur fantastiska äggen faktiskt är. De ekologiska är såååå mycket godare dessutom! Så mer ägg på julbordet, varför är det bara på påskbuffen som ägget får ta plats? (Jag ska göra löjromsägg till julbordet ikväll)

Härliga hallon på toppen av müslin... Jag brukar tänka ganska mycket på var de produkter jag äter är producerade men idag kan jag inte motstå lite färska spanska hallon.



God jul alla vänner! Önskar er alla en fröjdefull jul!