Translate

onsdag 31 december 2014

Ett riktigt gott år!

2014 är till ända. Jag är lite före delar av min familj och mina vänner tidszonsmässigt och har tagit en drink före nyårsmiddagen nu och tänkte passa på att dela några kryddiga tankar med er om året som varit.

 

Stugan

I år har det hänt massor i min stuga. Jag har byggt däck/brygga nere vid vattnet - en investering som verkligen har betalat sig i härliga dagar, kvällar och nätter i sol, grillrök, solnedgång och svensk sommarskymning med härliga vänner.




Jag har också bytt ut och byggt ut en uteplats uppe vid huset. Vilken förbättring! Här finns nu plats för stora härliga middagar också tidigt och sent på säsongen när det kalla vattnet gör bryggan ogästvänlig kvällstid. 



Mina odlingar däremot har det inte blivit så mycket med. Det var ett jobb och slit att få ner en hel kubikmeter jord alla 75 stegen (tack J och M!), men sen gjorde den varma sommaren det svårt för odlingar. Ja, både när det gäller själva odlingarna men kanske främst gällande orken hos stugägaren när det kom till just att stoppa ner saker som kan växa i jorden. Lovar bättring 2015!



Sen gjorde Karl-Johansvampåret augusti och september till underbara månader med halvdagslånga skogspromenader och underbara måltider på skogens svampkung.



Tack alla som kommit och hälsat på! Ni är välkomna 2015 också! Ni som ännu inte badat från min brygga måste komma nästa år - då ska jag bygga bastu!

Benny Andersson

Minns du min söta lilla mellanpudelvalp Benny? Vart tog han vägen, undrar du kanske? Jo, han fick flytta hem till sin mamma igen efter fem dagar. Som jag förberett och preparerat, men det hjälpte inte... Fina valpen kom, jag hade ont i magen i fem dagar, kunde inte äta, var deprimerad, gick ner tre kilo, mådde så dåligt - det här var ju inte alls vad jag ville... så här vill jag inte leva mitt liv! Att ha någon som är beroende av mig, näe hela min kropp sa NEJ! Benny fick som Ferdinand åka hem igen, och där sitter han än och luktar på sina blommor... JAG, min själviska varelse, är FRI att göra vad jag vill och sååå nöjd med det.

 

Nytt jobb

I april började jag på mitt nya jobb. I ärlighetens namn måste jag kanske också nämna omorganisationen som startade året och den oro som den föranledde, för det var inte en rolig tid, hela jobbåret var inte kul... Men GUD vad jag älskar mitt nya jobb. Jag är glad varje dag jag går till jobbet! Roliga arbetsuppgifter och roliga kloka kollegor. Vilken ynnest!

 

Bilpool

Jag medlem i Hägerstenshamnens bilpool! Vilken hit! Har bil ibland när jag behöver!

 

November/december

Trots mycket jobb och ständiga förkylningar känner jag ett lugn och en tillfredsställelse som jag längtat efter. Åh, det här är så bra! Kan 2015 starta på ett bättre sätt? <3

söndag 28 december 2014

Mitt liv som Terminator, eller hur en säkerhetskontroll beskriver ett land

Jag är en metallinnehållande Terminator! Jag är hård som stål och ingenting stoppar mig - inte ens en säkerhetskontroll!

Jag, liksom Terminator består av metall, må så vara en liten liten del - en liten höftkula, och den fungerar allt som oftast precis som den ska men helt sant var det inte att inget stoppar mig för när jag ska flyga då stoppar den mig alltid för en liten stund... i säkerhetskontrollen... Jag piper utan undantag alltid. Jag är alltid förberedd, har aldrig skärp, aldrig saker i fickor, tar av mig skorna, smycken, jackor, tröjor - allt som de kan komma att be mig ta av mig när de upptäcker att jag piper. Jag är förberedd, säger oftast enkelt, när de automatiskt frågar om jag har skärp eller mynt i fickorna: - Jag är höftopererad.

Jag reser en del, både i jobbet och privat, så jag har fått testa säkerhetskontroller i olika länder vid många tillfällen och min empiriska erfarenhet har lett mig till följande slutsats: Hur man blir bemött i säkerhetskontrollen säger väldigt mycket om mentalitet och kultur i ett land. Några exempel:

I Sverige förstår de direkt: De söker snabbt och enkelt igenom mig utan att ifrågasätta, snabbt och professionellt och ler snällt.

I USA är den som har makt viktig, eller kanske riktigare: I ett land där hierarki styr arbetsplatserna är det viktigt att upprätthålla den makt man kan tillskansa sig på sin position. Här har jag inget för att ens tilltala säkerhetspersonen som upptäcker att jag har något i metall någonstans i midjehöjd. Jag accepterar tyst personens order, helt neutral i mina ansiktsuttryck. Jag har blivit placerad i en låst glasbur i 10 minuter innan den kvinnliga kollegan som kunde kontrollera mig äntligen "hade tid" att genomsöka min kropp. Mina tillhörigheter fortfarande liggande på bandet... Alla amerikanska "genomsökare" talar högt och tydligt om precis vad de ska göra innan de ska göra det: - Nu kommer jag att visitera dig genom att känna efter med BAKSIDAN av mina händer över ditt bröst. Som om det då är mindre integritetskränkande (vilket jag förövrigt inte tycker att det är, men är man drillad med att den som har makt kränker skulle jag kanske också känna det så).

I London är man lite mer sofistikerad och har installerat röntgenmaskiner på flygplatserna - det är bara att gå in och ställa sig, sträcka upp händerna i en "jag ger mig"-position, vänta tre sekunder och få den trevligaste, artigaste avskedshälsningen ever. Inga händer på min kropp där inte.

I Dubai, förrgår: Fick vänta jättelänge på att den kvinnliga säkerhetskontrollanten hade tid och blev sen invisad i ett visitationsrum där ingen kunde se att när hon kände igenom min kropp. Hon tyckte att det var så obehagligt att hon knappt nuddade mig med sina händer.

I Indien, också en strikt hierarkisk kultur, har jag fått mitt handbagage genomsökt gång efter gång av militär (?) beväpnad med kulsprutor innan jag blev invisad i ett stängt rum där den ansvariga kvinnan bad mig ta av kläderna för att se mitt ärr som bevis.

Men jag tar mig alltid igenom, förvånansvärt nog med allt bagage i behåll! Och jag vänder mig alltid om när jag klätt på mig allt igen och säger:

Hasta la vista, baby!

onsdag 24 december 2014

Julaftonsfrukost

När julaftonsmorgon glimmar jag vill starta min dag på allra bästa sätt! För oss som inte vaknar hungriga varje morgon utan istället har lite svårt att få i sig frukost är det viktigt att det som serveras är riktigt gott. Varje frukost hos mig består av en blåbärssmoothie och ett kokt ägg men visst måste denna soliga julaftonsmorgon vara lite lyxigare?

Alla ingredienser är såklart ekologiska och fairtrademärkta. Alla utom de oemotståndliga hallonen...

Nötig müsli
Jag gör min müsli med Anna Bergströms recept som bas. Men jag gillar mycket nötter i müslin så jag freebasear ganska hårt på det receptet. Jag har lite qinoaflingor och boveteflingor - inga havregryn, krossade linfrön, cocos, lite socker, vatten och olja och mängder av mandel, hasselnötter och valnötter.



Blåbärssmoothie
Den här gör jag varje morgon och är nu så slipad att jag gör exakt rätt mängd, på droppen, för att passa i mitt glas. Jag mikrar 1 dl blåbär i 1.30 minuter, låter svalna och lägger i en banan samt en dl yoghurt (normalfet) pressar en apelsin och en halv citron och mixar allt med stavmixern.




Jag älskar ägg och äter minst ett om dagen, det är nyttigt gott och mättande för oss som har svårt för frukost. Här kan du läsa mer om hur fantastiska äggen faktiskt är. De ekologiska är såååå mycket godare dessutom! Så mer ägg på julbordet, varför är det bara på påskbuffen som ägget får ta plats? (Jag ska göra löjromsägg till julbordet ikväll)

Härliga hallon på toppen av müslin... Jag brukar tänka ganska mycket på var de produkter jag äter är producerade men idag kan jag inte motstå lite färska spanska hallon.



God jul alla vänner! Önskar er alla en fröjdefull jul!

söndag 28 september 2014

Nyfiken på persiskt - Lammgryta med aubergine och saffransris

Tiden för höstgrytor är här! Persiska eller iranska maträtter lockar mig gärna. Jag gillar de rena smakerna och kryddiga rätterna. Men lagat persiskt det har jag aldrig gjort. Det brukar vara på olika restauranger här i Stockholm som jag får äta god persisk mat. Men i morse hamnade jag framför ett program med Jamie Oliver där han besökte en en iransk restaurang och det inspirerade mig!

Jamie Oliver inspirerar mig ofta. Jag gillar hans mission att få andra att äta bättre. Han använder sin framgång på helt rätt sätt.

Googlade "lammgryta med aubergine" och hittade det här receptet. Länken innehåller också ett recept på saffransris. Det var just riset som kändes nytt och spännande för mig att testa. Grytan gjorde jag i min tryckkokare och den skötte sig själv efter att jag lagt till rött vin, spiskummin och några kardemummakapslar till orginalrecpetet. Riset däremot, saffransris har jag ju gjort tusen gånger förr, men ett ris med potatis och smör i - det verkade kul!


Så jag sätter igång med riset då genom att bryna potatis i smör i en kastrull...


Lägger i basmatiris som först har kokats i 8 min, häller på lite vatten och några klickar smör. Låt koka ytterligare 20 min. Sen blandade jag ut ett paket saffran i lite kokande vatten och blandade i ris. Hackade en stor näve mandel och samma mängd pistagenötter. Rev i skalet från en lime (som jag sen tog saften av till grytan). Skalet var inte enligt receptet...


Till nästa gång ska jag ha i mer nötter samt mynta, limeskalet var toppengott att ha i, men riset kunde vara mer kryddat. Lammgrytan blev toppengod och jag åt en stor god sallad till. Ska experimentera  mer snart! Nästa gång blir det lite röror till.

söndag 17 augusti 2014

Härliga söndag!

Hur mycket tur kan man ha? Vaknade upp på landet och efter morgondopp och frukost, underbart bara det, satte jag på mig gummistövlarna och promenerade ut i skogen.


Inte en mask vare sig i hatt eller fot!

En av få kantareller
Ett gäng sköna Karl-Johan hamnade i min korg. Några riktigt små som säkert kom upp i morse, några riktigt stora utan en enda mask i. Underbart. Middagens meny formades ganska snabbt i mitt huvud.

Till saken hör att jag så sent som igår köpte mig en tryckkokare som jag såg fram emot att få prova. Något långkokskött måste ju testas, men svampen såg jag helst tillsammans med hemmagjord pasta.

Slog ihop en pastadeg när jag kom hem, enligt mitt tidigare recept här. Använde en fjärdedel av degen. Fräste svampen i olivolja och smör tillsammans med en liten klyfta vitlök. En stor näve parmesanost och citronzest fulländar.



Ahhhhhhhh! Mmmmmm!

Det roligaste som fanns i affären var lammbog, så en mullig lammgryta fick det också bli.

1 kg lammbog
1 lök
1 morot
3-4 vitlöksklyftor
1 kanelstång
3 lagerblad
1/2 dl mandlar
1 tsk svart spiskummin
2 chili
3 msk tomatpuré
3 dl rött vin, knappt så det täcker
köttfond
salt peppar
1 aubergine
skal från 1 lime

Köttet är brynt i stekpanna, spiskumminen likaså

Tryckkokare :-)
Håller på att lära mig att använda tryckkokaren och hittills är det svåraste att inte ha för hög värme medan trycket byggs upp - och det tar lite längre tid än man kan tro. Jag la i aubergine och lime efter 20 min och kokade ytterligare 15 min (vilket var lite för länge, 10 min hade räckt). Totalt 1 timme tog det.


Moroten är såklart helt överkokt. Skulle kanske lagt i den tillsammans med auberginen istället. Men såååå mycket smak! Helnöjd!

tisdag 5 augusti 2014

Träningsvärk, prosecco och klippbad - den perfekta livsnjutarsemestern

Med en ambition att bara ta hand om mig själv satte jag mig på flyget till Malta. Fem dagar på skönt hotell med spa, 50 meter till havet och rum med havsutsikt - hur kan det gå annat än bra?


Balluta Bay, St Julians, Malta

Utsikt från balkongen
Malta är ett pytteland, en liten ö söder om Sicilien som var brittisk koloni till 1964. Stort som en fjärdedel av Öland men 400 000 invånare. Om du blandar lite italienskt med lite arabiskt och tillsätter en liten skvätt brittiskt så får du en bild av hur det ter sig för en som är där en knapp vecka. Jag törs säga att 99 % av alla restauranger är italienska, arkitekturen är mer arabisk och det brittiska - ja, får jag säga att det märks på restaurangerna ? för det saknades hela tiden både salt och peppar i maten...

Men fisk och skaldjur - det kan dom! Och det har jag njutit av!

Hummerpasta på Barracuda

I Marsaxlokk också! 

Skulle vara fiskfylld pasta med lite musslor men var så mycket mer
Och Prosecco! Med utsikt!


Det mest unika med Malta måste ändå vara vattnet och alla klippbad. Det finns få sandstränder, oftast stupar sand och kalkstenensplatåerna rätt ner i havet. Och ni vet hur det är med kalksten och vatten/koldioxid - det bildas såklart grottor och andra håligheter som är spännande och vackra. Här har jag kvar att utforska - förstod för sent att det var dykning som jag skulle ha ägnat mig åt på denna ö. Snorkling hade också funkat bra!


Men tillbaka till baden. När klipporna stupar så där direkt ner i havet, det behöver ju inte vara så stor skillnad i höjd, det räcker ju med några meter eller tio, så blir baden något helt annat. Vackert, eftersom kalkstenen gör vattnet turkosblått och klart, inga trista sandkorn som gör vattnet grumligt. Siktdjupet imponerande! Och, svalt fräscht vatten! Jag har aldrig upplevt skönare bad. Och då tog jag mig inte ens så långt från St Julians där jag bodde. Badstegar eller räcken finns överallt så man kan ta sig ner trots vassa klippor. Alla stränder jag upplevde var allmänna. Är det något jag vill komma tillbaka till så är det havet!

En av många badstegar

Till och med på en bild tagen med mobilkameran ser man hur klart det är
Och tagit hand om mig själv, det har jag sannerligen gjort. På fem dagar har jag haft sju behandlingar på spat. Det har varit en oljemarinering utan dess like. Men som tur är har jag inte bara njutit, slöat och legat på solstol eller massagebänk. Jag kommer verkligen hem till Sverige med träningsvärk efter att ha tillbringat timmar i hotellets gym!



tisdag 1 juli 2014

Benny Andersson

Lekte ni också ABBA när du var liten? I Linköping, där jag växte upp, gjorde vi det hela tiden. Louise, min bästa kompis, bodde på Rönnhagsvägen och i deras hus på övervåningen lekte vi ABBA hela dagarna; vi mimade, sjöng och spelade. Louise säng hade sängknoppar som gick att ta bort och de använde vi som mikrofoner. Hon hade också långt brunt glänsande vackert hår så hon var självskriven som Frida. Vår klasskompis Ann-Christine, hade långt vackert blont hår - så hon var självklart Agneta (om inte hon var med hade Annika också långt blont hår). Och jag då? Hmmm, bristen på långt vackert hår i lämplig färg var förödande.... Jag fick vara Benny. Antagligen utvecklade jag ett fantastiskt låtsas-pianospelande men det spelade ingen roll... Ha ha, många gånger har jag berättat det här och jag känner fortfarande en gnutta förödmjukelse varje gång...

Sen var det ju det att jag också hette Andersson när detta hände. Min pappas efternamn hade ännu inte hunnit bytas till min mammas, det var i femman som jag fick flytta ner från första plats på klasslistan till någonstans i nedre halvan.

Nu har en ny Andersson flyttat in hos mig.



Benny (eller Ben) är lika lurvig som sin namne och kommer säkert bli minst lika framgångsrik som kompositören och artisten.

måndag 23 juni 2014

Södertälje - hur en stad förändrar innehållet i ett skafferi

I mitt förra liv, som jag brukar säga eftersom mitt X, L, alltid sa så om SITT förra liv - det som var innan vårt gemensamma, var "landet" ute i skärgården. Bullandö var sista utpost innan båtfärden och hela vägen ut kantades av våra rutiner för vårt skärgårdsliv; maten köptes i Mölnvik eller Hemmesta, det söta och salta brödet handlades hos systrarna Delselius och plantorna kom från handelsträdgården i Bullandö/Stavsnäs-rondellen. Och Dennys Home i Mölnvik inredde till viss del huset.

Hoppas att L tycker att det är ok att jag lägger upp den här midsommarbilden från Runmarö

Förra året, i mitt nya liv, ändrade jag mina rutiner. Och det ganska radikalt. Mitt fina lilla nya "landet" ligger utanför Södertälje, en stad jag haft väldigt lite att göra med i mitt liv. En vit fläck på min karta tills alldeles nyss.

Södertälje, vad vet vi om den staden? Kanske inte så mycket mer än Scania, Astra Zeneca och Tom Tits? Ok, lite mer; väldigt stor syriansk befolkning, hög arbetslöshet och maffia? Lite mer positivt: Bäst i landet på att använda ekologiska livsmedel i de offentliga verksamheterna. Kommunfullmäktiges ordförande blev inbjuden till Vita Huset för att visa hur de hanterar de stora invandrargrupperna och integrering. Sannerligen inte oproblematiskt men mångfacetterat, spännande!

Nu njuter jag av mina nya rutiner. I Södertälje finns till exempel alla möjligheter att välja mellan ett trettiotal olika rissorter i livsmedelsbutikerna.


Hyllan med bönor, linser och kryddor ser annorlunda ut än i Mölnvik.


Harissa och pitabröd finns numer ständigt i mitt lilla stugkök. Allt detta inspirerar mig att laga sådan här mat:

Ja nu var det ju just inte ris på den här tallriken...

Tack Södertälje för ny matglädje! Jag fortsätter att utforska och hitta nya små guldgruvor.





söndag 22 juni 2014

På vift

Han finns! Han är söt! Och han verkar väldigt väldigt fin. 

I pudelprojektet har nu många nya steg tagits: besluten är tagna - en liten svart mellanpudelhanne kommer att flytta hem till mig om en vecka. Idag hade vi chansen att få åka och hälsa på honom innan han kommer. Så fyra förväntansfulla glada brudar, en blivande matte, gammelmatte, hundvaktslillmoster och en promenadsällskapshundvakt tog sikte på kennel i sörmländska skogar.

Mot Mariefred!



En första övning i att knyta och knyta upp mattes skor



2xlillasyster

Men vad ska han heta????



Smälter alla intryck till lunch med Gripsholmsslottsutsikt



söndag 13 april 2014

Söndagstips

Åt en vansinnigt god middag idag och bara måste dela med mig av detta recept. Hett och smakrikt!

Annas vansinnigt enkla thaisoppa
1 l vatten i en kastrull
2 cm ingefära i tre skivor
1 hyfsat stark chili i tre bitar eller chili efter smak
1-2 krossad vitlöksklyfta
1-2 citrongräs, krossad och delad i tre
kycklingbuljong

Koka upp

Lägg i lite vad du vill ha i. Jag hade:

2 kycklinglårfiléer i små bitar
blomkål, ett halvt litet huvud
nudlar
- koka tills de är klara

1 morot, skivad
ärtor, sockerärtor
1 tärnad paprika
- bara så de blir varma

Färsk koriander

Salta och peppra vid behov

Njuuuut!
Ta lite vad för grönsaker du vill,  ja vad du har hemma. Nudlar behövs inte, mängden kyckling är individuell, ta sojabönor istället och grönsaksbuljong om du vill vara veggo. Räcker till två, minska mängden vatten om du inte tar nudlar i.
Missade att ta en bild på soppan så njut istället av lite utsikt från min stuga :-)

söndag 30 mars 2014

Vårlunch i Hanoi - nej men jag är ju fortfarande i Paris...

För fyra år sen var jag i Hanoi och häpnade över den mix av vietnamesiskt och franskt som starkt präglar staden. Fransk och vietnamesisk arkitektur gör staden vacker. Miljontals moppar och cyklar gör staden kaotisk vid första anblicken, men snart upptäckte vi mönster och följsamhet och kunde enkelt ta oss fram till fots. Vi åt god vietnamesisk mat, drack franska viner och jag hävdar att de vietnamesiska friterade vårrullarna är godast i världen.

Nu är jag i Paris och möter den vietnamesisk/franska mixen här. I Belleville ligger de vietnamesiska och kinesiska restaurangerna på rad. När det gäller vietnamesiskt är det Dong Huong som gäller enligt internet och google. 



Det är så underbart med alla de örter som används i det vietnamesiska köket! Man får alltid en tallrik med olika örter och böngroddar på sidan om. Chilin kommer också alltid bredvid så man själv får bestämma hur starkt man vill ha sin mat. Jag kunde inte låta bli att beställa tre rätter: färska vårrullar, friterade vårrullar och en nudelsoppa.

Friterade vårrullar


Lördagslunch i Paris
Lokalen är enkel. Full fart, sjudande, mycket barnfamiljer. Många är stammisar här, det märks. Personalen vänlig och hjälpsam och bra på engelska när det franska ordförrådet inte klarar hela beställningen.

Nudelsoppa

Färsk vårrulle med mynta och förrädisk chili...

Vår vid Seinen
Men hur mycket det kändes som jag var i Hanoi, var ju Paris faktiskt kvar när jag kom utanför dörren igen. Soligt, vackert och baraben-varmt. Seinen kantas av alla soltörstande parisare och turister.

En thailänsk avstickare
Jag tog dessutom en liten paus från promenerandet och njöt av 90 min massage på Ban Thai Spa. En alldeles underbar liten avstickare till Thailand. Välbehövligt efter två dagars promenerade. Rekommenderar det här stället: vackert och skönt.

lördag 29 mars 2014

Möta våren i Alger! Nehej... PARIS ska det vara.

Passar på att förlänga tiden på kontinenten efter en konferens och tänkte göra en resa i de före detta franska koloniernas kök. Så: - Till Paris! En multikulturell smältdegel - och du vet ju vad jag gillar det? - Just det: Mycket!

Första middagen blir Couscous, såklart!

Jag kommer ihåg första gången jag åt Couscous. Jag var och besökte min syster som läste på universitetet i Rennes ett år. Jag var arton, tror jag. Vi reste med vänner till syrran på en trip i Bretagne till Mont Saint Michel. Otroligt dramatiskt med hav, klippor, tidvatten och medeltida byar. En vän till syrran hade tillgång till en mosters hus. Det var februari och sommarhuset var byggt av sten, iskallt, fuktigt och rått. Vi anlände sent på kvällen och iskalla åt vi Couscous som var förpackad i olika konserver. Jag tyckte det var så konstigt bara det att äta något som från konserver och så dessutom denna rätt som jag aldrig smakat tidigare, kanske var det första gången jag åt afrikanskt överhuvudtaget? Antagligen, eftersom det här var i forntiden, och det enda vi hade i Linköping var pizza på Amalfi och kinesiskt på Ming Palace.



Ett annat gott Couscous-minne jag har är när F bjöd oss på Couscous han lagat efter hans mammas recept. Vi var alla bjudna: Jag, min syster och svåger, H och Gabriel. Gabriel och F fann varandra och F berättade historier om Algeriet och livet där. Gabriel kunde inte höra nog! Och maten, ja den var fantastisk såklart. Jag minns att F alltid hade rosen- eller apelsinvatten i själva Couscousen.

Vad är Couscous? Ja för er som tror att det är en vete-produkt vet inte allt. Couscous är en rätt som består av en buljong som grönsaker är kokta i och till det serveras couscous-gryn och (oftast) (hemmagjord) merguez och lamm.

Café le Zerda
Efter noggranna efterforskningar bestämde jag mig för att gå till Le Zerda café vid St Denis. Här skulle jag hitta fantastisk Couscous. Och OM jag gjorde. Jag valde Couscous mechoui med lammbog och merguez. Långsamt, långsamt grillad lammbog med pudersnölätt couscous, saftiga sultanrussin, underbara kikärtor, het harissa (?) och mustig buljong med (såklart) lite överkokta grönsaker. Kött som faller isär när man lägger gaffeln på det. Gott rött mustigt algeriskt vin. Franska/nordafrikanska sällskap runt omkring som njuter av fredagskvällen tillsammans. Stamgäster och turister, om vart annat. Avslutade med mousse au chocolat, lämnade Algeriet och begav mig ut i ett fredagskvällsvibrerande Paris.
Couscous

Med blixt, så man kan urskilja vad som är på tallriken